Intressant artikel!
Hittade precis en intressant artikel på hippson.se;
http://www.hippson.se/artikelarkivet/avel/hur-ska-fol-hanteras.htm
Ett av målen med fölhanteringen är att träningen av den unga hästen ska kunna ske med så liten risk för personskador, och med så stor effektivitet, som möjligt. En möjlig nackdel med riktigt tidig hantering som diskuterats är om det påverkar bandet mellan sto och föl negativt, vilket i så fall skulle kunna hindra fölets utveckling.
Det har spekulerats i om hantering av nyfödda föl kan ha positiva effekter på hästens hanterbarhet senare i livet, eftersom det har visat sig stämma på till exempel hundar och på laboratoriedjur. Hundar har en kritisk period då valpen är extra mottaglig för socialisering - och flera försök har gjorts för att se om detta stämmer även på föl. Man har även försökt ta reda på vid vilken ålder fölet i så fall bör hanteras och hur hanteringen ska gå till.
Varierande resultat
I ett försök hanterades en grupp föl de första två veckorna av livet, medan en annan grupp fick vara i fred. För de flesta parametrarna såsom att lyfta hovar, sätta på grimma och ett reaktivitetstest med en plastpåse kunde man inte se några skillnader mellan grupperna efter sex månaders ålder. I vissa fall var effekten av den tidiga hanteringen borta redan efter tre månader.
I en annan studie hanterades fölen antingen fram till sex veckors ålder eller mellan sex och tolv veckors ålder. Efter tolv veckor testades fölens hanterbarhet i försök och det var stor skillnad mellan de båda grupperna. De föl som hanterats tidigt var klart lättare att leda än dem som hanterats senare, trots att fölen i den senare gruppen fått sin träning betydligt tätare inpå testet.
Hantering av stoet viktigt
Den studie som gett tydligast resultat på lång sikt var upplagd så att man i hanteringen riktade in sig på stoet. Stoet borstades och gavs foder ur handen i en knapp halvtimme per dag de första fem dagarna av fölets liv. Hanteringen av stoet, och stoets positiva relation till människor, gav effekt på fölet och resultatet visade sig även kvarstå över tid. De föl vars mödrar hanterats höll sig närmare människan i senare experiment och de tog även mer kontakt med personer genom att nosa, slicka och liknande.
De föl vars mödrar inte hanterats visade starkare flyktbeteende och det tog betydligt längre tid att få dem att acceptera att ha en vojlock på ryggen. Effekten höll i sig minst ett år och fölens inställning till människor gällde inte bara den person som hanterat stoet, utan även okända personer.
http://www.hippson.se/artikelarkivet/avel/hur-ska-fol-hanteras.htm
Hur mycket ska fölet hanteras?
Det finns olika åsikter om hur mycket ett föl ska hanteras och hur tidigt man ska börja. Rutinerna skiljer sig åt mellan olika uppfödare och självklart finns det inte bara ett sätt som fungerar.
Text: Husdjursagronom Sara SlottnerEtt av målen med fölhanteringen är att träningen av den unga hästen ska kunna ske med så liten risk för personskador, och med så stor effektivitet, som möjligt. En möjlig nackdel med riktigt tidig hantering som diskuterats är om det påverkar bandet mellan sto och föl negativt, vilket i så fall skulle kunna hindra fölets utveckling.
Det har spekulerats i om hantering av nyfödda föl kan ha positiva effekter på hästens hanterbarhet senare i livet, eftersom det har visat sig stämma på till exempel hundar och på laboratoriedjur. Hundar har en kritisk period då valpen är extra mottaglig för socialisering - och flera försök har gjorts för att se om detta stämmer även på föl. Man har även försökt ta reda på vid vilken ålder fölet i så fall bör hanteras och hur hanteringen ska gå till.
Varierande resultat
I ett försök hanterades en grupp föl de första två veckorna av livet, medan en annan grupp fick vara i fred. För de flesta parametrarna såsom att lyfta hovar, sätta på grimma och ett reaktivitetstest med en plastpåse kunde man inte se några skillnader mellan grupperna efter sex månaders ålder. I vissa fall var effekten av den tidiga hanteringen borta redan efter tre månader.
I en annan studie hanterades fölen antingen fram till sex veckors ålder eller mellan sex och tolv veckors ålder. Efter tolv veckor testades fölens hanterbarhet i försök och det var stor skillnad mellan de båda grupperna. De föl som hanterats tidigt var klart lättare att leda än dem som hanterats senare, trots att fölen i den senare gruppen fått sin träning betydligt tätare inpå testet.
Hantering av stoet viktigt
Den studie som gett tydligast resultat på lång sikt var upplagd så att man i hanteringen riktade in sig på stoet. Stoet borstades och gavs foder ur handen i en knapp halvtimme per dag de första fem dagarna av fölets liv. Hanteringen av stoet, och stoets positiva relation till människor, gav effekt på fölet och resultatet visade sig även kvarstå över tid. De föl vars mödrar hanterats höll sig närmare människan i senare experiment och de tog även mer kontakt med personer genom att nosa, slicka och liknande.
De föl vars mödrar inte hanterats visade starkare flyktbeteende och det tog betydligt längre tid att få dem att acceptera att ha en vojlock på ryggen. Effekten höll i sig minst ett år och fölens inställning till människor gällde inte bara den person som hanterat stoet, utan även okända personer.
Kommentarer
Trackback