Skriver av mig
Mitt liv känns upp och ner just nu som ni kanske har märkt.
När jag är i skolan blir jag tjurig, orkar ingenting, bryr mig inte och vill inte. Jag känner att jag är klar med skolan - jag vill ut och jobba och inte sitta och lyda någon för att få ett betyg. Känns som jag missar en hel del under de här åren jag går på Vreta. Har 1 år kvar, men man hinner väldigt mycket under ett år. Sen vet jag så väl att det är mycket lättare att få ett jobb om man har någon sort utbildning med hyffsade betyg, samtidigt så vet jag dem som har jätte bra jobb och som inte har satt sin fot på ett gymnasie. Men det är väl så i livet, vissa har turen med sig och andra får kämpa.
Med det menar jag inte att jag har det extra jobbigt för det har jag verkligen inte! Jag har det som de flesta gymnasieelever, kanske till och med bättre i vissas ögon. Jag bor hemma med mina föräldrar som hjälper mig en hel del, men vissa klarar kraven och pressen på olika sätt. När det blir för mycket för mig så står allting stilla. Jag klarar inte av för mycket uppgifter och inlämningar i skolan på en och samma gång. Jag får helt enkelt panik...
När jag är i skolan blir jag tjurig, orkar ingenting, bryr mig inte och vill inte. Jag känner att jag är klar med skolan - jag vill ut och jobba och inte sitta och lyda någon för att få ett betyg. Känns som jag missar en hel del under de här åren jag går på Vreta. Har 1 år kvar, men man hinner väldigt mycket under ett år. Sen vet jag så väl att det är mycket lättare att få ett jobb om man har någon sort utbildning med hyffsade betyg, samtidigt så vet jag dem som har jätte bra jobb och som inte har satt sin fot på ett gymnasie. Men det är väl så i livet, vissa har turen med sig och andra får kämpa.
Med det menar jag inte att jag har det extra jobbigt för det har jag verkligen inte! Jag har det som de flesta gymnasieelever, kanske till och med bättre i vissas ögon. Jag bor hemma med mina föräldrar som hjälper mig en hel del, men vissa klarar kraven och pressen på olika sätt. När det blir för mycket för mig så står allting stilla. Jag klarar inte av för mycket uppgifter och inlämningar i skolan på en och samma gång. Jag får helt enkelt panik...
Kommentarer
Becca säger:
Jag kände som dig när jag gick gymnasiet. Vissa dagar blev det för mycket och jag gick hem, vissa dagar tog jag lite längre sovmorgon än vad som var tillåtet. Allt resulterade i att jag gick ut med två "IG". Men jag har inte stött på några som helst problem vid anställningsinter. Däremot ångrar jag mig väldigt mycket i efterhand att jag inte tog min chans när jag hade den... Kämpa på! (:
Trackback